Slut på sjukskrivningen. 5 års sjukskrivning Hej då. Nervös långt ut i fingertopparna över hur det ska gå att jobba. Men nu jävlar... !! Detta ska jag bara klara. No more försäkringskassa, no more rehabmöten, no more krångliga papper som ska skickas hit och dit...

Målet hittills har varit att kunna lägga sjukskrivningen bakom mig och börja jobba. Nu är nästa mål att klara av att jobba utan sjukskrivning och samtidigt fullfölja mina studier.

Och hell yeah att jag ska klara det...!!!!!

I maj 2015 (alltså om ett år) är det jag som ska gå ut med huvudet högt som en utmärkt och professionell äldrespecialistundersköterska som dessutom klarar att jobba sina 85% utan att ha varit sjukskriven en längre period igen. Tack och adjö till sjukskrivningsperioder....

Förväntade mig mer av denna boken.

Läst sisådär 100 sidor och det händer inte så mycket.

Maria Gustavsdotters böcker Dottern, Hustrun och Änkan var ju så bra. Den här håller inte måttet tycker jag. Besviken men jag tragglar mig igenom den. Kanske resterande 200 sidor gör mig förvånad och får mig att ändra åsikt.    

Jag gillar verkligen inte när livet kliver/trampar/stampar på en... Det blir så jävla tungt/jobbigt/svårhanterligt/tråkigt då. Och det blir så jävla svårt att tänka rationellt då...

Spyr på trötthet, värk, huvudvärk, brist på motivation...

Vilken gång i ordningen är jag här? Och varför lär jag mig aldrig hur jag ska vända på skiten? Jag har ju lärt mig alla bra tips/knep. Men när jag hamnar där i det tunga och trista så vet jag inte hur jag ska göra för att tänka rätt... Eller är det så att jag vet men att motivationen inte finns där... Jag blir bara irriterad och orkar inte tänka. Huvudet blir liksom nollställt.

Blä, på skiten...

Är helt slut som människa. Känner mig avslagen, avtrubbad typ. Orkeslös. :(

Det är tungt nu. Kroppen värker konstant och jag har världens huvudvärk.

Hemmet är upp-och-ner-vänt, skolböckerna ligger på en hög och väntar.

Känner mig omotiverad, ledsen (fast att jag inte är det), det är bara så förbaskat tungt när jag ska göra något...

Släpar mig ur sängen, knaprar i mig min dagliga medicin varje dag, smörjer med smärtstillande salva men det känns som det inte hjälper.

Nu tycker säkert många - Men gud vad hon beklagar sig och tycker synd om sig själv...

Men det är inte alls det jag gör... jag konstaterar fakta... Jag mår inte bra just nu.

Stundvis känns det som jag skulle vilja plocka av mig huvudet och lägga det i garderoben (sån jävla huvudvärk), önskar man kunde kasta all disk i soporna (papperstallrikar vore kanske nåt), att maten levererade sig själv och eller att någon gör den åt mig. Jag vet att man kan lämna städningen och ta det när man mår bättre sen, det är bara jag som ser det men...

Känner mig så yr stundvis. Kämpar på med jobbet, skolan, hemmet och skötsel av mig själv och min fyrbente vän. Försöker hinna med vänner och familj men kroppen skriker något helt annat och jag känner att jag orkar inte... Vill bara sova just nu!

Eller ännu hellre jag vill må bra... Jag vill orka göra det där som behövs göras och som jag vill göra, jag vill kunna göra det och känna mig glad, slippa värk i kroppen och yrsel.

Önskar nån kunde trolla så det känns bättre... försöker peppa mig själv att göra något litet i alla fall men motivationen finns inte där. Känns som jag saknar nåt... Känner mig ensam. :(

En blombud, något kul, en värmande tanke, en kram - vad som...

Fortsätt simma fortsätt simma - huvudet ovanför vattenytan.

Mycket söt barn-ungdomsbok.

Då var vi här. Dag 1 av 365.

Nytt år, nya möjligheter.

Vad ska detta året bjuda på? Vad vill jag ha ut av detta året?

Ja, det är mycket man vill. Men ingenting får man bara sådär... man måste jobba för det.

Så bara att bestämma sig och sätta fart.

Alla skapar nyårslöften.... sluta röka, gå ner i vikt, äta hälsosammare, spara pengar osv

 men det enda nyårslöfte jag ger mig själv är att jag ska TRO PÅ MIG SJÄLV

Det tycker jag låter som ett sjutusan så bra nyårslöfte

Tro på att jag kan...

Tro på att jag är bra...

Tro på att jag ska lyckas...

osv

Tror att detta året kan komma att bli toppenbra om jag bara vågar lita och tro på min egen inre styrka

Första advent är snart slut och det har varit en mysig dag med bland annat julmarknad på Kalmar slott tillsammans med min fina vän Anna. :) Storhandling blev det oxå och det är alltid lika trevligt att fylla kyl och frys med nödvändigheter. Lite bingolottospel på kvällen men ingen vinst - bättre lycka nästa gång.

Imonkväll är det jobb som gäller.

Kakan:
100g smör
2 ½dl socker...
1pkt saffran
3st ägg
250g morötter (ca 5st normalstora)
rivet skal från 1 citron
3dl mjöl
2tsk bakpulver

Smält smöret
Blanda socker och ägg
Blanda i saffran
Häll i smöret och blanda väl
Skala och finriv morötterna och blanda sen i de i smeten
Riv citronen och häll i smeten
Tillsätt mjöl och bakpulver

Smöra och bröa en form med löstagbar kant.
Häll smeten i formen
Grädda nederst i ugnen i 40 min 175 grader

Ta ut kakan
Låt kallna
Lossa kakans botten och lägg över på ett fint fat

Toppingen:

250g vanilj-kesella
150g Philadelphia-ost
ca 1tsk kanel

Blanda kesellan och osten väl
Spritsa eller bred ut ovanpå kakan
Pudra med kanel

Låt stå i kylskåp tills den ska serveras